meny
 
 
   
   
   
   
   
   
   

 

pix

  

Betraktelse vid julkalenderns 25-årsjubileum

2004-12-19   
 
Får en gudstjänst se ut hur som helst?
Jag kommer inte ihåg att vi ställde oss den frågan för 25 år sedan, när vi designade och snickrade ihop den här kalendern. Vår tanke var bara att föra fram julens budskap på ett lite annorlunda och kanske spännande sätt.
Och då tog vi vår utgångspunkt i allt det där som vi vanligen förknippar med julfirande och julförberedelser. Fast det är ju inte det som är julen – egentligen.
Men många tror kanske vid första tanken att julen är mat, klappar, bak, stök, handla och så lite mysiga gamla julsånger svävande över alltihopa.
Men kalendern slutar i lucka 24. Och där börjar julen – den riktiga, ursprungliga julen, som vi firar till minne av Jesu födelse.
Och han föddes för ungefär 2000 år sedan. Det är ett litet problem med det egentligen. För det var en helt annan värld han föddes till. Och det kan nog vara riktigt knepigt att föreställa sig hur det var att leva då. Men det var som Jesus gick omkring här på jorden bland människorna. Det var till de människorna han talade, och det var de människorna han var tillsammans med.
Nu är det ju så, att Jesus finns med oss än i dag – 2000 år senare. Men inte på riktigt samma sätt. Vi kan be till honom, och vi kan höra hans röst – men nog skulle det varit roligare, om han vari en människa av kött och blod mitt ibland oss.
Då skulle vi kunna ge honom en klapp på axeln och säga: ”Tjena, Jesus, läget?” Eller han kanske hade sett oss först: ”Hej du, hur är det idag?”

I bibeln kan vi läsa om hur det var när och där Jesus gick omkring och undervisade om Guds budskap till människorna. Vi får i vår tid efter bästa förmåga försöka förstå grundprinciperna i det budskapet:
Och några centrala punkter är ju att vi människor är inte här av en slump, vi är ytterst på något sätt skapade till Guds avbild, eller hur man ska säga. Och vi är alla bröder och systrar i Guds stora världsomspännande familj. Vi är alla olika – men lika värda. Gud älskar oss alla! Och det främsta budet vi fått, det är att älska, respektera och ta hand om varandra och vårda hela Guds skapelse. Det är vi som ska göra det. Gud har satt oss till att sköta den här jorden! Vi är hans arrendatorer!
Det är frestande att fundera över hur det skulle ha varit, om Jesus verkligen fötts som Guds son här på jorden för 25 år sedan, just när vi då för första gången öppnade lucka 24 med julkrubban!
Då hade Jesus fyllt 25 idag. Kanske hade han tyckt det varit kul att vara med här. Men troligen hade han prioriterat andra uppgifter någonstans i världen! Han hade nog inte nöjt sig med att promenera omkring här i Sörmland med en och annan avstickare till Småland. Han hade kanske åkt till Mellanöstern eller Kina eller någon annanstans.
För den värld vi lever i idag är ju så annorlunda än den var för 2000 år sedan. Då fanns inte bilar, radio, TV, tape, plastpåsar och Internet.
Börjar man tänka efter, så undrar man kanske vad som egentligen fanns? OK, det fanns mat, kläder och de nödvändigaste grejorna. Det fanns faktiskt hus, konstverk och skrift. Men det mesta vi har omkring oss idag var inte upptäckt eller uppfunnit.
Det gör det lite svårt för oss att förhålla oss till allt det här vi har omkring oss.
I Bibeln – som vi kallar Guds ord – står ju inget om bilar, radio, TV, tape, plastpåsar och Internet. Så vad tycker Gud om det? Eller om miljön och kärnvapen och sånt?. Vad tycker Gud om allt det här?
Tänk om det hade funnits ett sakregister längst bak i Bibeln, där vi hade kunnat slå upp och titta efter hur vi ska bete oss i varje situation. Då hade det varit lätt! Kanske inte att vara kristen – men att peka ut syndabockar!
Nu finns det inget sådant sakregister.
Och att vara kristen är inte heller att perfekt följa en regelbok. Att alltid veta precis vad som är Guds vilja. Att vara kristen är att vara öppen för Guds tilltal – i varje situation. Att vara ledd av Gud själv – inte av en regelbok!
Prata gärna om det här vid kyrkkaffet! Dyk på oss: gamla söndagsskollärare, trosvissa pensionärer, pastorer, vanliga kristna och nyfrälsta tonåringar – om ni hittar nå´n. Dyk på oss och prata med oss och med varandra om meningen med livet. Öppna våra luckor och se vad som döljer sig bakom våra ganska slätstrukna och välputsade fasader. Och ge inte upp, om en del luckor verkar ha fastnat lite.

Låt oss bedja av hjärtat med de välkända orden:

Herre, välsigna oss och bevara oss
Herre, låt ditt ansikte lysa över oss
och var oss nådig.
Herre, vänd ditt ansikte till oss,
och giv oss frid!
Amen.
 
Arne Svensson