meny
 
 
   
   
   
   
   
   
   

 

pix

  

Guds rike är nära

2011-12-04   
 
LUKAS Kap 17 Vers 20 - 30

Det här bibelsammahanget innehåller egentligen två olika svar på samma fråga, och man kan säga att olikheterna i svaren beror på att de är riktade till två olika grupper. Det börjar med att fariseerna ställde en direkt fråga till Jesus, varpå Han börjar undervisa sina lärjungar i samma ärende. Den aktuella frågan var kort gott,
När kommer Guds rike?
Man kan ana att det finns lite olika motiv bakom den här frågan beroende på vem som ställer den. Men vi kanske ska akta oss för att generalisera och säga att fariseerna hade ett motiv och lärjungarna hade ett annat. Jag tror nämligen att det fanns de i båda grupperna som verkligen ville ha ett ärligt svar. Sedan var det säkert de som bara var ute efter att höra vad Jesus skulle komma på för svar. Ändå förutsätter Jesus att lärjungarna hade ett annat intresse av att få veta hur det skulle bli när tiden gick mot sitt slut.
Då kan man se två olika sätt att närma sig tanken på Guds rike. Bakom det ena anar man en vilja att veta vad som ska hända och man vill veta när, var och hur det kommer att ske. På det viset kan man kontrollera hela tillvaron och bedöma när riket ska komma. Man kan också utarbeta lagar och regler för hur man bör leva för att påskynda rikets ankomst, och det var ju detta som var grunden för den lagiskhet som fanns hos fariseerna. De var inga gnälliga gubbar som bara hittade på en massa lagar och regler för att vara besvärliga, utan man trodde verkligen att Guds rike skulle komma den dag då lagen var uppfylld. Därför trodde de nog också att de kunde svaret på sin fråga.
Men svaret som Jesus gav var som så ofta annars, någonting annat än vad de hade tänkt sig. För det första vänder Han på frågan och flyttar uppmärksamheten från NÄR riket ska komma till HUR det kommer. Tidpunkten tycks inte vara det viktigaste, men däremot är det angeläget att ha klart för sig på vilket sätt det sker och även hur det INTE går till. Det första Jesus gör är ju att ange hur det inte kommer att gå till när Gudsriket bryter in i vår tillvaro. Han sa ju som vi läste
Tillfrågad av fariseerna om när Guds rike skulle komma svarade han: ”Guds rike kommer inte på ett sådant sätt att man kan se det med sina ögon. Ingen kan säga: Här är det, eller: Där är det.
Med dessa ord kan man säga att Jesus avfärdar tanken på det kontrollerade riket. Guds rike är av en sådan natur att det inte låter sig begränsas till tid och rum. Man kan inte peka ut var det finns eller när det ska komma, och detta kan vara ett problem för många. Man vill ju veta vad som ska hända och när det ska ske för då har man något att rätta sig efter.
Det finns en teologisk sammanfattning av läran av Guds rike som säger; Redan nu, men ännu inte.
Guds rike finns i världen och Jesus säger att det finns inom människan och det gör det därför att Jesus är närvarande i världen. Därför var det något avgörande som hände när Jesus kom till jorden. Det är den största förändring som har hänt i världshistorien, och när Jesus dog på korset vann han en seger som ingen kan ta ifrån honom eller göra om intet. Det gör också att vi kan säga att vi vet hur historien kommer att sluta. Talet om Guds rike är inte bara en from förhoppning om att allt kommer att ordna sig tillslut som det gör i en romantisk kärleksfilm. Vi kan säga, med Bibeln som grund; att det goda kommer verkligen att segra därför att det redan har segrat. Det är också detta som är utgångspunkten när vi lever i adventstid. Vi väntar på någonting som vi vet ska komma, och vi vet detta på grund av det som redan har hänt. Guds rike kommer därför att det redan är här.
Vi väntar därför inte på att Guds rike ska komma utan på att det ska uppenbaras. Detta är den trotsiga tron som har burit Guds folk genom alla tider. Men det gör också att det kan vara så svårt att leva som kristen. Den stora, frågan som ingen kunnat besvara, är ju denna: Varför finns det onda om det finns en Gud som är allsmäktig och god?
Men tänker vi efter kanske vi borde fråga oss istället; varför utplånar inte Gud allt det onda just nu? Vad är det han väntar på och varför måste så många människor lida på grund av att Gud väntar med att uppenbara sitt rike?
Därför är problemet med det onda kopplat till vårt tålamod. Peter Halldorf säger att man kan sammanfatta vår tidsanda med två ord nämligen: Allt genast.
Vi vill ha allting med detsamma. Man hör ibland man hur de säger på tv- reklamen när man visar upp olika produkter; ”ring nu vi har öppet hela dygnet”. Budskapet tycks vara att man inte ska ge sig tid att tänka efter om man behöver det här utan det är de tillfälliga impulserna som ska styra en. En god vän sa att det är synd om barnen nu för tiden för de hinner aldrig längta efter någonting, för de får allt med det samma. Vi kan inte vänta idag och därför kan vi inte heller vänta på Guds rike.
Nu nämner Jesus två sätt att hantera sin otålighet på. Det första är att man kan längta tillbaka till det som har varit. Jag tror det finns många kristna idag som går och längtar efter tider som har varit. Tänk när det var väckelse och människor kom till tro, eller tänk när man var ung och fick åka på läger. Man läser också om vad som händer på andra håll i världen där väckelsen går fram och så tänker man; - Tänk om jag ändå var där eller där eller hade varit med då och då, tänk vad härligt det hade varit.
Sedan jämför man detta med hur det är här och nu och så tappar man modet, det händer ju ingenting. Kan man inte ana lite av den känslan hos lärjungarna när Jesus säger; - Det ska komma en tid då ni längtar efter att få uppleva en enda av Människosonens dagar men inte får det.
Kunde det verkligen vara så att lärjungarna inte var riktigt nöjda med vad de såg trots att de levde mitt uppe i händelsernas centrum. Kan det finnas någonting inbyggt hos oss människor som gör att vi aldrig riktigt kan ta vara på det vi har här och nu, utan vi är alltid på flykt från det vi har till någonting annat.
Ett annat sätt att hantera sin otålighet på kan vara att följa devisen; Gå framåt och det fort.
Leta efter de enkla svaren och de snabba lösningarna, och kanske kan vi bli lockade till detta när vi hör att Guds rike redan är här. Vad är det då att vänta på, det är ju bara att ta ut vad vi har rätt att få. Jesus var väl medveten om att det skulle komma ledare som skulle verka väldigt trosvissa och som skulle kunna tala om att ”om ni bara följer oss så ska vi visa er vad som är sanning? Men vad utnyttjar dessa ledare om inte människors otålighet. Det måste ju hända något, det gamla fungerar ju inte och då måste det komma till något nytt.
Det finns en spänning mellan nuet och framtiden. Man kan nämligen bli så upptagen av framtiden, att man missar det som är nu, samtidigt som nuets bekymmer kan få en att tappa framtidsperspektiven. Men det är idag som vi upplever gårdagens framtid, därför kan man säga att den som missar det som händer nu, har också gått miste om framtiden.
När vår livsgnista tändes en gång, skedde inte det någonstans i ett avlägset universum, utan det ägde rum mitt i livet. Vi har väl aldrig varit så nära någon annan, som vi var under den tid då vilade inne i vår mor, men trots denna enorma närhet visste inte ens hon vem vi var eller hur vi såg ut. Begreppet mamma fanns inte för oss, trots att det var i henne som vi levde, rörde oss och fanns till.
Det finns inget liv som kan födas, om det inte har fått en tid i den fördolda närheten, närmare än någonsin, och ändå fördolt för alla. Det är också viktigt att livet inte forceras under den här tiden för det tål det inte. Det måste ha levt ett tag i mörkret för att det ska kunna födas och komma ut i ljuset.
Samma sak är det med det liv som kallas Guds rike. Det är ett liv som finns fördolt i den här världen, men som också är på väg mot den punkt, då det ska bli synligt för alla.
Men tänk om man missar denna fantastiska händelse, och inte märker när det sker. - Nej, svarar Jesus, ingen kan missa Guds rike, och i synnerhet inte den som väntar på att det ska komma.
Pastorn och författaren Liselotte J Andersson uttryckte det så här vid ett tillfälle, men det är möjligt att det var ett citat av någon annan. Hon sa i alla fall följande,
- Det går vissa tåg i en människas liv som hon måste komma med om livet inte ska bli förfelat, men så tillade hon, har man lagt sitt liv i Guds händer kan man vara förvissad om att Han ser till så att man kommer med de tågen.
Att vänta på Guds rike innebär därför att man lever i ett tillstånd, som är präglat av såväl en aktiv förväntan som en stilla vila. Den aktiva förväntan ser med otåliga ögon på allt det destruktiva som finns runt omkring en, och den frågar sig när allt detta ska få sitt slut. Samtidigt viskar vilan att riket är på väg, så ge inte upp.
Hur förbereder man sig då för den här stora dagen. Ja, jag tror att man gör det genom att leva idag, men med den insikten att detta inte är allt. Vi får arbeta, skaffa vänner och bilda familj, vi får njuta av allt det fina som den här världen har att erbjuda bara vi inte nöjer oss med detta. Därför är det ett hälsotecken när det visar sig att den materiella standarden inte kan fylla alla våra behov. Det är ett tecken på att vi som människor är skapade till något större än bara det som har med den här världen att göra. Det finns en längtan i människan som sträcker sig längre än till de gränser som den här tillvaron försöker sätta upp, och det är den längtan som adventstiden vill utmana i oss. Den vill få oss att sträcka oss mot det som redan finns i vår närhet.
Att vänta på Guds rike, är också detsamma som att vänta på Jesus. Precis som Hans första ankomst innebar att Riket planterades in i den här världen, så kommer Hans återkomst att innebära att Guds rike tar det slutliga herraväldet över tillvaron. De flesta människor väntar nog på att det ska komma en dag då det ska bli fred och rättvisa på jorden. Frågan är bara om man kopplar ihop den här väntan med en väntan på Jesus. Behöver Han egentligen komma för att vi ska få ordning på den här världen, eller klarar vi det på egen hand? Adventidens stora fråga är därför om det verkligen är en tid av väntan. Eller är det i första hand en tid då vi minns ett sött barn som föddes en gång. Tillhör Jesus historien för dig, eller är Han också din framtid.
Men framtiden börjar idag, här och nu, därför kan vi inte säga att Jesus är vår framtid om Han inte är aktuell för oss idag. Därför är också vårt enda sätt att förbereda sig inför framtiden, att vara beredda idag.
Vad är det då som krävs av oss för att vi ska vara beredda att möta Jesus. Ja, jag tror faktiskt det är så enkelt att den som verkligen vill möta Honom är också beredd att göra det. Det gäller såväl för det möte vi ska få göra en gång när vi ska få se Honom som Han är, men också när vi får möta Honom i vår vardag. Den som av hjärtat vill möta Jesus kan inte hindras av något eller någon.
Därför är budskapet detsamma i år, liksom det alltid har varit i advent och jultid. Jesus kommer till oss med sin glädje och frid, och vi får ta emot honom bara vi vill göra det.
Amen.
 
Roland Ernebro