meny
 
 
   
   
   
   
   
   
   

 

pix

  

JESUS FÖRHÄRLIGAD

2012-07-21   
 
KRISTI FÖRKLARINGS DAG MATTEUS 17. V.1-8
Bön:
EVIGE GUD, DU SOM LÄT KRISTUS BLI FÖRKLARAD
MED MOSE OCH ELIA PÅ DET HELIGA BERGET,
GE OSS EN SÅDAN TRO PÅ HONOM, ATT VI SOM
DINA BARN FÅR DEL AV DIN HÄRLIGHET I HIMLEN.
GENOM DIN SON JESUS KRISTUS VÅR HERRE. AMEN

Du minns säkert att i det föregående kapitel 16 läser vi om ”Petrus bekännelse” – Jesus frågade sina lärjungar, ”vem säger folket att människosonen är?”
Simon Petrus svarade :
”Du är Messias, den levande gudens son.”
Jag tror att det var ingen tillfällighet att det hände bara flera dagar före att vi läser att Jesus härlighet uppenbaras på förklaringsberget.
Vi läser att de gick upp på ett högt berg – man tror att det var någonstans på bergssluttningen av det vackra och ståtliga berget Hermon.
Varför gick Jesus upp på berget?
Vi läser i Lukas-evangeliet kapitel nio samma berättelse om att de ”gick upp på berget för att be.” Gång på gång gick Jesus ensam och bad till sin fader – han vet att vägen var till korset! Men kanske sökte han igen efter sin faders guds förklaring.
Vi vet från Lukas att det var under kvällstiden, kanske vid solnedgången, och att lärjungarna var trötta.
Det hände under tiden medan Jesus bad – vi läser :
”medan han bad förvandlades hans ansikte och det lyste som solen och hans kläder blev skinande vita.”
Och sen, och sen kom Moses och Elia och samtalade med honom.
Jesus gick upp på berget för att möta sin fader gud och att lyssna till honom, och gud valde att uppmuntra sin son genom mötet med Moses och Elia.
Den enastående skillnaden mellan Jesus och oss när vi ber är att Jesus frågade:
” Vad vill gud att jag skall göra?”
Medan vi frågar:
”Vad jag vill gud ska göra för mig?”
Charles Wesley uttrycker så här:
"Lär mig att bruka tiden rätt och tjäna dig på bästa sätt.
Hjälp mig att leva helt för dig och låt din kärlek driva mig,
att den som ej har mött dig än lär känna dig som frälsaren.”
Där, på bergs sluttningen stod två stora gestalter framför Jesus.
Sätt dig in i Jesus situation – han vet, utan tvivel, att han var på vägen till korset – gång på gång hade han berrättat om det för sina lärjungar.
Vi läser i Matteusevangeliet kapitel 16. v.21 att när Jesus kom till trakten av Caesarea Filippi förklarade han för sina lärjungar:
”...att han måste gå till Jerusalem och lida mycket genom de äldste och översteprästerna och de skriftlärda och att han måste dödas och på tredje dagen uppväckas.”
Men Jesus måste vara helt säker, säker utan tvivel på att han gjorde precis som gud fader vill att han ska göra, vara säker på att det var guds vilja att bli korsfäst.
Jesus gick upp på berget Hermon för att tala till sin fader om det. Och där ,på Hermon, möttes han av Moses och Elia.
Minns du att när Moses steg ner från berget Sinai visste han inte att hans ansiktes hy strålade därför att han hade talat med Herren – precis som Jesus gjorde nu!
Både Moses och Elia hade deras mest förtroliga upplevelse av gud på ett berg – Moses på berget Sinai och Elia på berget Horeb.
På berget Sinai gav gud Moses vittnesbördets två tavlor skrivna med guds finger – lagen! Helt otroligt!
På berget Horeb kom herren till Elia – inte i stormen – inte i jordbävningen – inte i elden men ”under ljudet av en svag susning.”
Gud talade till både Moses och Elia på berget, och nu talar han till sin son Jesus på berget.
Och tänk på det här!
När Moses dog läser vi i Moseboken 5, kapitel 34 – ”att gud begravde honom i dalen i Moabs land, men till denna dag har ingen fått veta var hans grav finns.”
När Elia dog läser vi i Andra kungaboken (2.11) – ”att då kom en vagn av eld med hästar av eld - och Elia for i stormvinden upp till himlen.”
- Moses var guds största lagstiftare.
- Elia var guds största profet.
Så Moses och Elia talade med Jesus och uppmuntrade honom att ta vägen till korset. Vi läser i Lukas kapitel 9 att de – ”talade om hans bortgång, som han skulle fullborda i Jerusalem.”
Och sen läser vi – ”då sänkte sig ett lysande moln ner över dem, och en röst ur molnet sade:
”Denne är min son, den älskade, i honom har jag min glädje, lyssna till honom.”
Det lysande molnet var den shekhinah ära, den shekhinah härlighet av den allsmäktige gud.
När en jude såg det lysande molnet visste han att gud var där!
Ordet är från hebreiska shekhinah eller shäkan som betyder `att bo i ´ gud är nära sitt folk!
Vi läste idag att när Moses hade gått upp på berget täcktes det av ett moln, herrens härlighet vilade över Sinaiberget, och molnet täckte det i sex dagar.
Den sjunde dagen ropade han till Moses ur molnet.
Gud var där i molnet!
Minns du i Moseboken 2, kapitlet 13, v 21-22) – ”Herren gick framför dem, om dagen i en molnstod...”
Och sen i moseboken 2, kapitlet 40, v 34 när de talar om herrens härlighet över tabernaklet:
”Då övertäckte molnskyn uppenbarelsetältet och herrens härlighet uppfyllde tabernaklet.” Guds shekinah ära var där!
Minns du när kung Salomo byggde templet?
Herrens ark förs in i templet av prästerna – sen läser vi :
2.Kung. 8. v 10:
”När prästerna gick ut ur helgedomen, uppfylldes herrens hus av molnet, så att prästerna inte kunde stå och göra tjänst på grund av molnet, ty herrens härlighet uppfyllde herrens hus.”
Under hela gamla testamentet där finns den här bilden av molnet och inom molnet finns den mystiska äran, den härligheten av gud.
Det är den shekinah härligheten av gud!
Tänk på psalm 46.v 11 :
”Bli stilla och besinna att jag är gud, upphöjd bland hednafolken. Upphöjd på jorden.”
Det var den levande guden på berget med Jesus.
Kära impulsiva Petrus vill stanna kvar på berget med Jesus, Moses och Elia – ”....herre skall jag göra tre hyddor...” sade han.
Men det var inte meningen – så snart de kom ner från berget botade Jesus den månadssjuke pojken.
Mina kära vänner, vi behöver se guds shekinah härlighet – att se igen guds härlighet så att det uppmuntrar dig och mig att göra vad Jesus kräver av oss i Matteus 28 v 19-20:
”Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar!”
Att tjäna Jesus i makten av den Helige ande.

Bön:
HERRE TALA MED OSS MEDAN VI TILLBER DIG, INSPIRERA OSS OCH STÄRK OSS. I JESUS NAMN.
AMEN
 
Martin Poyser