meny
 
 
   
   
   
   
   
   
   

 

pix

  

Fasta för vår tid?!

2004-02-22   
 
Fastlagssöndagen
Joh.12:24-26
Fastlagstiden inleds i våra kyrkor med att vi slår följe med Jesus upp mot Jerusalem, till den påsk som kom att förändra allt. Många av bibeltexterna beskriver Jesus som en förkunnare, som talar med makt och myndighet. På palmsöndagen får vi sjunga Hosiannasången och ge honom messiansk hyllning. Samtidigt möts vi av Jesusord som visar på lidande, kamp och död, som delar i Jesu liv liksom i efterföljarens och lärjungens liv. Ett är det lästa ordet, ett utdrag ur evangelietexten. I mångt och mycket berör begreppet fasta denna verklighet.
Fasta för vår tid?! Har lidande, kamp och död något positivt att förmedla till en moderna människa? Vi som lever i en tid, då njutningen, självförverkligandet och egocentriciteten har många tillbedjare.
Fasta för vår tid?! Det kan betyda minst två saker. Det beror på om det står ett utropstecken efter meningen eller ett frågetecken. I det första fallet skapas förväntan, med följdfrågan: Vad är det i begreppet fasta, som kan attrahera och ha aktualitet. I det senare fallet finns ett mer ifrågasättande. Underförstått: fasta är inget för en modern människa. I stället gäller: Ät drick och var glad, ty i morgon ska du dö. Dvs sug ut så mycket som möjligt ur livet här och nu.
I. Vad är fasta?
1. För många är det förknippat med en tid på året, några veckor före påsk. Man anar en ursprunglig religiös mening, men som för de flesta förlorat mening. Fastlagsris och framför allt -bulle är begrepp som lever kvar och omhuldas. Den bulle som annars har pärlsocker på ytan har nu blivit större och fyllts med grädde och mandelmassa, vilket egentligen är ett märkligt tecken på fasta.
2. Åter andra tänker på att banta, dvs att gå ner i vikt. Då märker vi att detta tillsammans med olika metoder nästintill blivit en livsstil. Ingen veckotidning med självaktning saknar reportage och sidor med smalmat och tips för människor, hur man går ner i vikt. Eftersom övervikt håller på att bli ett folkhälsoproblem, så är det förståeligt med detta intresse.
3. Fasta är för andra grupper en medveten metod, man går in i för att rena kroppen från slaggprodukter, helt enkelt en hälsokur. Det finns säkert goda sidor i denna form av fasta. Det är viktigt, att göra det med förstånd, både att gå in i fastan resp gå ut ur fastan.
II. Finns det fasta av religiösa skäl?
Ja visst finns det det. Det är ju på det religiösa fältet fastan har sitt naturliga centrum.Där finns en flertusenårig historia. I vår tid hör vi kanske främst hur
1. muslimerna praktiserar fasta, främst under fastemånaden Ramadan, då man frivilligt avstår från föda under den ljusa tiden på dygnet, medan man under natten får äta.
2. I bibelns värld ser vi tydligt att fastan har en viktig och central roll i det religiösa livet. Både i GT och i NT. I GF:s praktiserades kollektiv fasta 4 ggr/år, till minne av hemska händelser som drabbat folket, såsom Nebukadnessars erövring av Jerusalem liksom templets förstöring.
Ofta praktiserades individuell fasta, särskilt vid botgöring, vid andlig nöd och kamp. Man menade att det skapade förutsättningar för koncentration inför Gud.
På Jesu tid praktiserades en kollektiv fasta bland Israels folk och det var försoningsdagen.
3. Vi har händelsen berättad i Mark.9, då Jesus och tre lärjungar varit uppe på förklaringsberget. De kommer ner till de övriga lärjungarna, vilka sökt hjälpa en pappa, vars son har en stum och oren ande, vilken plågar honom svårt. Men de har inte kunnat hjälpa. Efter det att Jesus har hjälpt pojken, så säger Jesus som svar på lärjungarnas fråga, varför inte de kunde driva ut den orena anden, att "detta slag kan endast drivas ut med bön (och fasta).
Tydligt är att Jesus menar att rätt fasta frigör andlig kraft från Gud.
4. Av flera bibelställen förstår vi att fasta var mycket förekommande i biblisk tid. Fariséerna fastade två dagar i veckan. Jesus fastade och undervisade i bergspredikan om en rätt fasta. En fasta inför Gud, med löfte om att "din Fader, som ser i det fördolda, ska belöna dig". Han förutsatte att fasta skulle ingå i lärjungens och efterföljarens liv.
5. Enl Matt.9:14-15 får Jesus en fråga av Johannes lärjungar "Varför fastar inte dina lärjungar, när både vi och fariséerna fastar?" Jesu svar var: "Inte kan väl brudgummens vänner, dvs lärjungarna sörja , så länge brudgummen är kvar hos dem? Men det skall komma dagar när brudgummen tas ifrån dem, och då skall de fasta".
6. En som tydligen praktiserade fasta var den gamla kvinnan Hanna, vilken tjänade Gud i templet med fastor och böner natt och dag.
7. I Antiokia fastade och bad man, när Paulus och Barnabas skulle avskiljas till nya uppgifter i Guds rike. I apostolisk tid är just vägval, avgörande beslut som ska tas, tillfällen då fasta praktiserades. Fastan beskrivs inte som en lagisk handling, en form av träldom, utan som ett uttryck för den frihet de äger i Gud, som ett uttryck för sin längtan.
III. Fasta är att avstår för Kristi skull.
1. Att kunna avstå frivilligt från mat, dryck, vila, sömn, gemenskap och annat som är viktigt i livet. Det kan alltså gälla mat. Att äta enklare för att få mer resurser för mission och hjälp till dem som saknar livets nödtorft. Att på det sättet markera att det andliga livet står över de kroppsliga behoven. En viktig aspekt på fasta är, vad som sker med oss när vi inte har magen full med mat. Vi blir svaga och beroende. Att i det läget vara inför Herren i bön innebär beroende och öppenhet för Herrens kraft i sitt liv. En annan viktig aspekt är, vad som gäller, när magen är full av mat. Då är vi dästa och är måttligt benägna att söka Herrens kraft i vårt liv. Då är det ofta sofflocket som lockar mer.
2. Det kan gälla bekvämligheter, s.k. lovliga ting såsom bil och TV. Att medvetet avstå från dessa lovliga ting, för att istället ge tid och intresse för Guds ord och bönen.
Så fort man nämner något i denna riktning, så är det väldigt lätt att det uppfattas som moralism och krav. Om någon efter min predikan idag säger, att pastorn säger att vi inte får se på TV och åka bil, så har du helt missförstått mig. Det handlar om ditt förhållande till Kristus. Att för Kristi skull, för kärleken till honom avstå för att få ge honom lite mera tid.
Vi förundrar oss inte om ett förälskat par söker få så mycket tid och prioritet för varandra som möjligt. Ska vi vara förundrade om det i en kristen livsstil finns inslag av "fasteperioder" och avstå för Kristi skull? Hur skulle det vara om vi på det ekonomiska området fastade för Kristi skull? Är det säkert att vi behöver allt vi unnar oss?
Att fasta för Kristi skull kan innebära att välja ett liv i enkelhet och stillhet. Kan vara att radio, musik och TV inte ständigt ska stå på, utan att du ger tid till stillhet och att lyssna inåt.
Bengt Pohjanen, ortodox präst i Tornedalen beskriver i Kyrkans Tidning sin fasta så, att han låter bli kött och fisk, smör och socker efterrätter och karameller. Han hänger ett skynke över TV:n. Han betonar särskilt stillheten och bönelivet. Pohjanen hävdar att fastan för honom är ett slags andligt uppsving. Framför allt blir han känsligare. Bibeltexterna kommer honom närmare.
Enligt andra artiklar i Kyrkans Tidning denna vecka, där Fastan sätts i fokus upplyses vi att de ortodoxa biskoparna i Frankrike tagit ett ekumeniskt initiativ och inbjuder kyrkor i öst och väst att delta i fastan. De skriver: "Låt oss tillsammans få uppleva den kraft som ligger i fasta och bön. Då möts vi i den tradition som förbinder oss med allt vi har gemensamt från kyrkans begynnelse. Vi ska fasta för oss själva - för att bli renade från våra synder: högmod, splittring och maktlystnad, dömande av våra bröder. Vi ska också fasta för världen; vi har del i vår tids otro, i konsumtionssamhällets synder, dess girighet och habegär - allt detta är våra synder."
Jag tror att det finns mycket att återupptäcka i det fasta står för. Vi ska inte göra det av annat skäl än för Kristi skull.

Det kan vara av intresse att se hur andra tänkt och praktiserat fasta i biblisk tid liksom i dag. Det avgörande för dig och mig är, att vi gör det för Kristi skull, av kärlek till honom. Tänk att på detta sätt ge sig chansen att upptäcka nya sidor av livet och av Gud.

Tänk till, i ditt liv, om det finns något sätt där du för Kristi skull kunde gå in i enkelhet och Kristusnärhet under dessa 40 dagar, innan påskens budskap når oss? Jag tror det finns! Herren välsigne din fasta!
 
Jörgen Ånfors