meny
 
 
   
   
   
   
   
   
   

 

pix

  

Den heliga Anden

2016-05-15   
 
Johannesevangeliet 14:15-21

Orden i dagens evangelietext kan vara svåra att förstå helt och hållet. De är hämtade ur Jesus avskedstal till sina lärjungar. Lärjungarna får löftet om en hjälpare. ”Jag skall inte lämna er ensamma” säger Jesus. Detta löfte gäller också oss idag. Också till oss säger Jesus: ”Jag skall inte lämna er ensamma.”

Dagens text från Apostlagärningarna visar oss början av löftets uppfyllelse. Lärjungarna hade samlats och så får de en hjälpare, Anden. Och när hjälparen kommer finns det ingen som missar det: Det dånar och stormar, det syns och hörs och det är då kyrkan föddes. Innan dess var lärjungarna en lös gemenskap. De har så klart samlats och pratat om Jesus tidigare men nu är det annorlunda. Nu blir det fart på dem. Nu börjar de strukturerar sitt arbete för Guds rike och deras arbete med att nå ut till världen med evangeliet, det glada och befriande budskapet tas till en annan nivå. Det betyder inte att allting är en dans på rosor. De har sina svårigheter, de utsätts för förföljelser och de bråkar med varandra, men de är inte ensamma. De har fått en hjälpare som är med dem hela tiden.

Det första som Anden hjälper lärjungarna med är att förstå varandra. Lärjungarna som hade samlats kom från olika delar av världen och pratade olika språk. Och plötsligt finns det ett band mellan dem som är mycket starkare än allt det som skiljer dem åt. De börjar förstå varandra på djupet.

Det kan vara jobbigt med mångfald, när människor är alltför olika, när andra inte är precis som vi. Det kan vara svårt att hitta rätt ord och säga det man vill säga. Det kan vara svårt att förstå varandra och det kan bli missförstånd. Så var det också för lärjungarna som hade samlats. De blir förvånade när de plötsligt förstår ”dem där” som kommer från en helt annan plats. Plötslig finns det ett band mellan dem som är mycket starkare än allt det som skiljer dem åt. Den heliga Anden. Den heliga Anden är ett band som håller ihop lärjungar med alla deras olikheter. Och den heliga Anden är ett band som förbinder dem med Gud. Och detta band håller än idag. Det kan ibland vara starkare och ibland svagare, men det finns fortfarande kvar och det håller. Hur starkt detta band är kan man se när man tittar på en gemenskap: Är den splittrad i många små grupper som konkurrerar mot varandra? Då har bandet försvagats. Är det en öm och kärleksfull gemenskap där man tål och kanske även uppskattar varandras olikheter? Då är bandet levande och starkt. Man kan också titta på hur mycket mångfald en gemenskap tål: Behöver man vara en rätt så homogen grupp för att det ska fungera? Eller kan vi komma från världens alla hörn och hitta varandra och Gud när vi är tillsammans?

Också här i Mariakyrkan behöver vi ställa oss sådana frågor. Vi är inga helgon, inga änglar, vi är bara människor. Och även efter den heliga Anden kom över lärjungarna så fortsätter de att bråka med varandra ibland. Vi kan inte och vi behöver inte vara perfekta, men vi får lov att göra så gott vi kan. Och vi har den fantastiska möjligheten att be om hjälp och vägledning med det som vi har svårt för. Också idag kan den Heliga Andens hjälpa oss att förstå varandra, om vi ber om det. Vi kan be om den heliga Andens närvaro i våra liv och i vår församling. Vi kan be att banden oss emellan och mellan Gud och oss blir starkare. Kanske blir det inget dunder och ingen eld från himlen, men det kommer att hända saker om vi ber. Det är jag övertygad om. En förvandling kommer att ske. Det är en förvandling som vi inte själva kan prestera, men om vi och Anden samverkar blir det riktigt bra, riktigt bra. Vi själva kommer att förvandlas och vår gemenskap kommer att förvandlas.

Anden verkar inte i ett vakuum. Den börjar med dig och mig, om vi vill det. Den tränger sig inte på. Och den är ingenting som vi råder över eller kan använda för våra egna syften. När människor pratar om Anden finns det ibland en ”vill ha”-attityd. Jag vill också kunna tala i tungor, vill också ha en häftig andlig upplevelse. Varför får jag ingen belöning för allt det jag har gjort? Det är inte riktigt så det fungerar. Anden blåser vart den vill. Det är klart att vi längtar efter Gud, att vi vill vara nära Gud, att vi vill få känna att vi är älskade av Gud. Gud själv har lagt denna längtan i våra hjärtan. Men vi kan inte ta det själv. Lika lite som vi kan ta eller tvinga fram kärleken. Men vi kan be om den.

”Stilla liksom ett frö i jord. Vila och vänta vårens ord. Våga att bara ligga still och sakta växa”. Det sjöng dubbelkvartetten för oss idag. Så enkelt och så svårt är det. Be och vänta tillitsfullt.

Låt oss be:
Gud, jag ber dig: Sänd din heliga Ande över oss och förvandla oss. Gör om undret som lärjungarna fick vara med om och hjälp oss förstå varandra över alla gränser och språkbarriärer. Ta bort hindren som finns oss mellan och som försöker skilja oss från varandra och från dig. I Jesu namn. Amen.
 
Petra Jonsson