meny
 
 
   
   
   
   
   
   
   

 

pix

  

JUNGFRU MARIE BEBÅDELSEDAG

2017-03-26   
 
(Lukasevangeliet 1: 26-38) I den sjätte månaden blev ängeln Gabriel sänd från Gud till en ung flicka i staden Nasaret i Galileen. Hon hade trolovats med en man av Davids släkt som hette Josef, och hennes namn var Maria. Ängeln kom in till henne och sade: ”Var hälsad, du högt benådade! Herren är med dig.” Hon blev förskräckt över hans ord och undrade vad denna hälsning skulle betyda. Då sade ängeln till henne: ”Var inte rädd, Maria, du har funnit nåd hos Gud. Du skall bli havande och föda en son, och du skall ge honom namnet Jesus. Han skall bli stor och kallas den Högstes son. Herren Gud skall ge honom hans fader Davids tron, och han skall härska över Jakobs hus för evigt, och hans välde skall aldrig ta slut.” Maria sade till ängeln: ”Hur skall detta ske? Jag har ju aldrig haft någon man.” Men ängeln svarade henne: ”Helig ande skall komma över dig, och den Högstes kraft skall vila över dig. Därför skall barnet kallas heligt och Guds son. Elisabet, din släkting, väntar också en son, nu på sin ålderdom. Hon som sades vara ofruktsam är nu i sjätte månaden. Ty ingenting är omöjligt för Gud.” Maria sade: ”Jag är Herrens tjänarinna. Må det ske med mig som du har sagt.” Och ängeln lämnade henne.

Inledning Idag är det Jungfru Marie bebådelsedag. Egentligen brukar den firas den 25 mars, dvs. nio månader innan jul. I kyrkan firas den på den söndag som infaller mellan den 22 och den 28 mars. Jungfru Marie bebådelsedag och kyndelsmässodagen (5 februari) är de två av sex Mariadagar som fortfarande firas i det svenska kyrkoåret. De andra dagarna som har försvunnit ännu ortodoxkyrkan och katolikkyrkan firar på dem är: 1. Marie besökelsedag (2 juli) då Maria var på besök hos Elisabeth, 2. Marie himmelsfärdsdag (15 augusti) där man tror enligt traditionen Maria också steg upp till himlen på samma sätt som sin son Jesus. 3. Marie födelses dag (8 september) 4. Jungfru Marie obefläckade avelse (8 december), det är inte kristen idé om att jungfru Maria också kom till genom en jungfrufödsel (likt sin son Jesus). Kanske bara besökelsedagen har en tydlig biblisk grund men inte dem andra. I Sverige var Jungfru Marie bebådelsedag en helgdag fram till början av 1950-talet (1953). Nyligen fick jag höra att Jungfrun också kallades ”vår fru” på svenska, och då blev den dagen ”vår-fru-dagen”, vilket på grund dåligt uttal blev ”våffeldagen”. Den här bakgrunden är kanske inte den viktigaste för oss just nu. Men det är alltid bra att veta varför den kristna kyrkan firar vissa högtider som vi hör talas om. Det handlar om vår identitet.

Då är frågan: vilket budskap får vi genom det här? Bebådelse betyder ungefär ”att bringa budskap om, att lämna underrättelse om”. Här handlar det tydligt om hur jungfru Maria fick veta att hon var gravid med Jesus. ”Ängeln kom in till henne och sade: ”Var hälsad, du högt benådade! Herren är med dig.” Hon blev förskräckt över hans ord och undrade vad denna hälsning skulle betyda. Då sade ängeln till henne: ”Var inte rädd, Maria, du har funnit nåd hos Gud. Du skall bli havande och föda en son, och du skall ge honom namnet Jesus” (Luk. 1:26–38). Budskapet var starkt för den unga flickan som började undra hur det skulle gå till. ”Jag har ju aldrig haft någon man”, sa hon till ängeln. ”Var inte rädd”, var ängelns hälsning. ”Helige Ande skall komma över dig …” För att få henne förstå att Gud kan göra även det som vi människor inte kan begripa berättade ängeln för Maria om hennes släkting Elisabeth, som redan var gravid, trots att hon var ofruktsam och hade redan nått en viss ålder. Vad kan vi lära oss av hela händelsen?

1. Maria växte upp med en viss tradition som hon accepterade och som Gud också godkände. I den traditionen valde Gud henne i sin nåd. Idag talar vi mycket om en frihet som ibland leder till förvirring. Även om vi inte skall vara slavar under allting som finns i våra kulturer, lär vi oss många goda saker som vi bör vara rädda om och som gör oss till dem vi är. Samhället saknar ibland referens och moralen glöms bort i dag. Det har blivit lätt att döda en människa. Våldtäkt har blivit en hel kultur i sig. Jag menar inte att vi skall leva liksom under Marias tid, men ibland kan vi ställa oss frågan: vad har vi för moral i vårt samhälle idag? Maria var jungfru även hade hon Josef som förlovad… Ni märkte att jag tog lite tid för att tala om den kyrkliga traditionen. Tanken är att även kyrkan skall ha en referens genom sin historia. Det som har varit kan hjälpa oss att bygga vår framtid. Vi firade 100 år i Mariakyrkan, en missionsförsamling. Vår historia har mycket att lära oss. Vi är ett folk i och för mission. Vår uppgift är att göra Jesu namn känt och vinna människor för honom.

2. Gud har sin tid för att förändra vårt liv. Låt oss hålla dörren öppen. Jesus säger att den som öppnar kommer han in till och delar måltid (kvällsmat) med honom/henne. Det vill säga att han skall stanna hos oss även när det blir mörkt i vårt liv. Marias dörr var öppen. Hon accepterade den uppgift som hon hade fått av Gud och hela hennes liv förändrades. I den katolska tron betonar man mycket det här: tänk om Maria hade tackat nej. Hon var ju inte tvungen att acceptera. Hennes ”ja” gör, för katoliker, bl.a. att hon är en speciell person. Är din dörr öppen för Guds uppgift? Du ska bli en speciell person. (Romarbrevet 13: 14) ” Nej, ikläd er herren Jesus Kristus, och ha inte så mycket omsorg om det jordiska att begären väcks.”

3. Det kan hända att vi tvivlar på det som Gud lovar eller gör för oss. Det är inte fel att tvivla. Men det som är viktigt är att när man ifrågasätter någonting måste man börja med att undersöka, att kolla om det finns skäl för ens tvivel. Idag är det många budskap som kommer från olika förkunnare. Många av dem använder samma bibel som vi bär och läser. Men låt oss hålla oss vakna så att vi inte blir lurade. För att söka bekräftelse tog Maria sig till Elisabeth. Där fick hon höra välsignande ord: ”Salig den som trodde, ty det som Herren har låtit säga henne skall gå i uppfyllelse.” Vad gör du när tvivel kom till dig? Till vem går du?

4. Den som lever med Jesus blir alltid uppmärksammad. Vår kristna tro, vårt kristna liv går inte att dölja. Petrus blev upptäckt hos Kajafa, trots att det var mörkt (Matt 26:69-75). När lärjungarna var ute och vittnade om Jesus kunde även onda andar veta att de var kristna. I Antiokia kunde samhället lägga märke till att de troende var kristna. Ibland behöver man inte säga att man är kristen. Vår kristna tro är ”smittande”. Det som finns i oss talar om vilka vi är. Maria upptäcktes med en gång att hon hade med sig det gudomliga. (Andra Korinthierbrevet 2: 15) ”Ty till Guds ära är jag en kristusdoft bland dem som räddas och bland dem som går förlorade”. Är du det?

5. De kristna känner sig varandra. ”vi har ordspråk i min kultur”, säger man lev med folk fyrtio dagar antingen bli precis som dem, eller lämna dem. Det vill säga de som liknar varandra samlas eller närmar sig varandra. Då är min fråga: Hur känns det när du träffar andra kristna? Hur mår du när du firar gudstjänst med dina syskon i tro här? Ibland får man höra folk som säger att de gärna vill vara för sig själva. Mitt råd till dem är då: ”stanna hemma!”. Märker man att man inte kan vara tillsammans måste man stanna upp och fundera om det finns någonting som inte stämmer. Ty, det är saligt att få vara med i en församling där man trivs!

Låt oss be Gud visa mig din kallelse. Och ge mig styrka att följa den Gud, tack för en ny dag som du ger till mig idag. Du är orsaken till att jag lever och allt jag har kommer ifrån dig. Varje dag ger du mig massor av välsignelser som jag inte tänker på. I dag vill jag tacka dig för din stora kärlek till mig. Tack för dina goda tankar om mig. Tack för att du bryr dig om mig och intresserar dig för mig i dag. Lär mig att ta emot av din kärlek och uppgift som en gåva och inte försöka förtjäna den genom mina prestationer. Hjälp mig att ge den vidare till dem som jag möter idag. Amen!
 
Rimon Murad