meny
 
 
   
   
   
   
   
   
   

 

pix

  

EFTERFÖLJELSE

2017-07-23   
 
6:e sönd. e. trefaldighet.
Lukas 9:51-62
I dagens text möter Jesus först en man som säger: ”Jag skall följa dig vart du än går”.
Orden visar en hängivenhet och en total överlåtelse. Orden är sagda från ett hjärta fyllt av kärlek till Jesus och en tillit utan reservationer. Jag tänker på brudens och brudgummens löften till varandra: Jag vill dela glädje och sorg med dig och vara dig trogen tills döden skiljer oss åt.
Det andas samma hängivenhet, samma totala överlåtelse, löften givna av hjärtan fyllda av kärlek till varandra, utan reservationer.
Och det är ju det det innebär att vara kristen, att ha en relation, att ha en KÄRLEKSRELATION till Jesus, utan reservationer.

Vi läser vidare hur Jesus möter två andra män och Jesus ber dom att följa Honom. Ingen av dom svarar direkt NEJ, men båda säger: ”Låt mig först…..” med andra ord ”Jag ska bara…..”
När har vi ursäkter, när skyller vi på att jag måste BARA, göra det eller det först? Det är när det som är det viktigaste, att ta tid för relationen med Jesus, inte är det viktigaste längre.

Jag tror att vi alla kan känna igen oss i både hängivenheten ”Jag skall följa dig vart du än går” OCH i ursäkten ”Låt mig först…..”eller ”Jag ska bara………..”
Eva Magnusson har skrivit en dikt som uttrycker både och;

FÖRBEHÅLL
Herre, tag mig helt, mitt liv är Ditt, det är bara så att just den här lördagen råkar jag vara upptagen”.

”Jag skall följa dig vart du än går” sa mannen till Jesus.
Hur gör vi för att följa Jesus? Att följa Jesus innebär att vi behöver ta tid att vara tillsammans med Honom, att vara NÄRA Honom, för det är ju alltid lättare att följa någon när man håller sig NÄRA. Att vara tillsammans med Jesus = att var inför Honom i stillhet och bön, att ta del av vad Hans ord säger.
Vem är Han då som jag ska följa? Vem är Jesus?
Den Apostoliska trosbekännelsen talar om att Han är den ende sonen till Gud, Fader allsmäktig, Han som skapade himmel och jord. Vidare bekänner vi att Jesus blev till genom den Helige Ande och föddes av jungfrun Maria. Han blev pinad och korsfäst. Han dog och steg ned i dödsriket. Han uppstod igen, blev upptagen till himlen och där sitter Han nu på Gud, Faderns högra sida.

(Och det står att där Han sitter vid Faderns sida, där ber Han för dig och för mig, Han manar gott för oss).
Det stycke i den apostoliska trosbekännelsen som handlar om Jesus avslutas med att från Faderns högra sida kommer Jesus att komma tillbaka ”…därifrån igenkommande till att döma levande och döda”:

När jag har varit på olika anställningsintervjuer har jag alltid fått frågan / uppmaningen: Kan du berätta lite om dig själv.
Om vi skulle ge den frågan / uppmaningen till Jesus, vad skulle Han svara då?
När jag förberedde den här predikan och tänkte mig in i situationen att jag hade Jesus framför mig och sa till Honom; Kan du berätta lite om dig själv. Då såg jag för mitt inre hur Han log, Hans ögon var fyllda av kärlek och på nå´t sätt kunde jag ana att Han hade längtat efter att få den uppmaningen.
Han svarade och Hans svar är lika mycket till dig som till mig, Han sa:
- Jag är den som ÄLSKAR dig, älskar dig rakt igenom, älskar dig för den du är med allt vad det innebär. Det finns inget i ditt liv som jag inte känner till och det finns inget i ditt liv som jag inte vill ta del av. - Jag är god och mina tankar för dig är bara goda, även när du inte förstår eller när det inte ser ut så.
- Jag är förstående, jag vet vad du går eller har gått igenom och jag dömer inte dig, det gör du så bra själv.
- Jag är den gode herden vilket innebär att jag vakar över dig och stundtals genom livet, när du inte orkat gått själv, har jag burit dig.
- Jag är förlåtande och min förlåtelse raderar dina misstag, dina synder för alltid och ger dig ett rent hjärta.
- Jag är den som väntar, väntar på att du ska komma till mig så jag får leda dig genom livet och välsigna dig.

Jag vill dela med mig av ett av flera tillfällen i mitt liv när jag följt Jesus reservationslöst och blivit rikt välsignad. Ett av flera tillfällen när jag sagt: ”OK Herre, Du sa det, då går jag”.

Det här var på hösten 1988, jag bodde på väster i Örebro och skulle gå upp på stan. När jag var mitt på Våghustorget stannade tid och rum och inom mig sa det: Katrineholm. Direkt visste jag att Jesus ville att jag skulle flytta till Katrineholm.
Det första jag fick göra när jag kom hem var att ta fram en kartbok och titta var Katrineholm låg, för det visste jag inte då.
Jag gick till Arbetsförmedlingen och hämtade Platsjournalen över Katrineholm, hittade ett jobb inom hemtjänsten som jag sökte. I samma veva gick jag till Biblioteket och upptäckte till min stora glädje att det fanns en tidning som hette Katrineholms-kuriren. Jag i princip dansade hem den dagen, tänk att det fanns en tidning från Katrineholm!!

Efter ett tag ringde jag Katrineholms kommun och frågade hur det hade gått med min jobbansökan. Mannen jag pratade med svarade att annonsen varit fel, det fanns inget jobb, men jag kund få jobba timmar om jag var intresserad.
”Bara jag får jobba så jag får ihop till hyra och mat” svarade jag, och det skulle jag få.

Jag började söka efter lägenhet, en tvåa för det hade Herren sagt att jag skulle ha. Det var inte lätt, ettor och treor fanns det gott om men tvåor var de som var mest attraktiva och gick först. Men det löste sig och jag fick en tvåa med allt jag kunde önska.
När jag skulle hämta nycklarna till lägenheten stod det två tjejer framför mig som sökte lägenhet. Hon på KFAB frågade om de hade FAST jobb, men nej, det hade dom inte. Då sa hon att KFAB bara hyrde ut till de som hade fast jobb. Mig hade hon ”bara” frågat om jag hade jobb, och ja, det hade jag ju.

Jag sa upp mig från mitt fasta jobb och i mars 1989 flyttade jag från Örebro hit till Katrineholm, jag kände ingen, men jag hade fått en lägenhet jag inte borde ha fått och jag hade fått jobb, fast det jag sökte inte fanns.
Mamma ringde på kvällen den dagen jag flyttade hit och grät och tyckte att jag bodde alldeles för långt borta.
Själv var jag salig, lycklig rakt igenom, för jag visste att var där Jesus vill att jag skulle vara.
För drygt 28 år sen tog jag beslutet att följa Jesus dit Han kallade mig, hit till Katrineholm.
När jag ser tillbaka ser jag hur rikt Han har välsignat min vilja att följa Honom. JAG har blivit välsignad, i första hand med min Peter och våra älskade barn, men också i så mycket annat. Jag ser också hur Jesus har välsignat och välsignar ANDRA genom att jag följde och följer Honom.
Han har fört människor i min väg som jag har fått berätta om Jesus för och som i dag själva följer Honom, blir välsignade och blir till välsignelse för andra.
Att följa Jesus har för mig också inneburit att jag har fått ringa ett samtal, skriva ett vykort eller känt mig manad att be för någon.

Dagens tema är EFTERFÖLJELSE – att följa efter är att tro på, att lita på den eller det som går före.
Vad följer du efter? Är det kanske de nya trenderna inom musik, teknik eller kläder?
Du kanske följer efter en speciell diet som ska få dig må bra eller en ny träningsform som ger dig god kondition och styrka.
Hur du prioriterar i livet handlar om vad du VILL. Det du VILL det väljer du att lägga din tid och din energi på.
Precis som vi behöver lägga ned tid och energi för att följa våra intressen behöver vi ta tid och lägga ned energi på att följa Jesus.

Att följa Jesus är att tro på och lita på Honom och Hans ord. Jag behöver umgås med Honom så jag känner igen Hans ord, känner igen Hans röst mitt i allt som vill ha min uppmärksamhet.

Att följa Jesus löser inte alla problem eller gör livet till en autostrada där allt faller på plats, men i allt och genom allt är det värt det.
Den inre FRIDEN och GLÄDJEN, VISSHETEN om att vara älskad och att mitt liv har en mening och ett mål, betyder mer än motgångar och problem.
Det som burit mig många gånger när det varit motigt och jobbigt är det löfte som Jesus gav innan Han lämnade jorden; ”Jag är med dig, ALLA dagar”.
 
Ann Carlsson