meny
 
 
   
   
   
   
   
   
   

 

pix

  

Friheten i Kristis

2017-09-03   
 
Friheten i Kristus.

I söndagens text från Markus 2 säger Jesus att Sabbaten är till för och skapades för människan. Vi behöver en vilodag, men det var inte tänkt att vilodagen i sig skulle tillbes med mycket stränga regler för vad man fick och inte fick göra. Denna bild av Jesus tycker många om. Han får applåder för att han vågar bryta mot gamla traditioner, bud och normer. Det passar den moderna människan som inte tycker om fasta och bestämda bud utan vill leva som hon/han vill utan att bli dömd av andra. Men ett sådant synsätt har inget med Jesus och kristen frihet att göra. Jesus säger: ”Var och en som gör synd är syndens slav.” Att bryta mot Guds bud och leva i synd är inte frihet utan slaveri. Men Jesus säger också: ”Om nu Sonen gör er fria, blir ni verkligen fria” (Joh. 8:34, 36). Det betyder att vi befrias från slaveriet under synden. Friheten som Jesus vunnit åt oss är dyrbar. Den skall vi som kristna noga slå vakt om och be om nåd att alltid bli bevarade i. Dagens ämne om den kristna friheten är viktigt att rätt förstå och ta till sig. Om den lär oss Jesus i dag följande

.1. Det är en frihet från missbruk av Guds lag Fariséerna hade namn om sig att vara lagens stränga väktare. Dessa kallades ”de äldstes stadgar”. De samlade dem i en bok som heter Talmud. Man har räknat ut att Moseböckerna innehåller 613 bud (248 befallningar och 365 förbud). Utifrån dessa bud har judiska skriftlärda utarbetat en massa regler och detaljföreskrifter för hela livet. Det fanns t.ex. en rad bud som talade om vad man fick göra och inte göra på en sabbat: man fick inte så och skörda, inte bota en sjuk om det gick att vänta till nästa dag, inte gå längre än en kilometer, inte bära mer än ett kilo. Fariséerna vaktade på Jesus och lärjungarna för att se om han höll Mose lag och ”de äldstes stadgar”. De hade upptäckt att hans lärjungar på sabbaten ryckte av ax när de passerade ett sädesfält. De ställde Jesus till svars för detta klara lagbrott enligt deras mening. Men han gav dem svar på tal, och han gjorde det utifrån Skriften. Han tog David som exempel. Denne hade i en nödsituation t.o.m. ätit av de heliga skådebröden i Guds hus och även delat med sig av dem till sina följeslagare (1 Sam. 21). Av det heliga brödet fick bara prästerna äta (3 Mos. 24:9). Trots det gjorde David och hans män inte fel, när de vid det aktuella tillfället åt av de heliga bröden. När Jesus botade mannen med den förtvinade handen, så bröt inte heller han mot sabbatsbudet. (Matt 12: 10)”Sabbaten blev gjord för människan och inte människan för sabbaten”, sade Jesus. Den var given till välsignelse för människor. “Är det på sabbaten mera tillåtet att göra gott än att göra ont, att rädda liv än att döda?” frågade han dem som anklagade honom. Alla Guds bud förkunnar kärlek. ”Kärleken gör inte något ont mot sin nästa. Alltså är kärleken lagens uppfyllelse”, säger aposteln (Rom. 13:10). ”Kärleken bryter alla lagar”, säger Luther. Bibeln ger oss flera exempel på. Så gjorde t.ex.

1. I (Josuae. 2) kvinnan Rahab från Jeriko. Hon gömde flyende israelitiska spejare i sitt hus, men när deras förföljare kom och knackade på, sade hon att de gett sig av och att hon inte visste var de var. Hon ljög för att rädda liv.

2. I (Matt 15:13). Fariséernas har iver att förändra Guds bud.. Detta vände sig Jesus starkt emot vid olika tillfällen. Man kunde t.ex. bli fri från plikten att enligt fjärde budet hedra och hjälpa sina föräldrar genom att i stället skänka en offergåva till templet. Om detta sade Jesus: ”Ni upphäver Guds ord för era stadgars skull”

3. I (Matt 23) säger ”Ve er, skriftlärda och fariséer, ni hycklare! Ni ger tionde av mynta, dill och kummin men försummar det som är viktigast i lagen: rätten, barmhärtigheten och troheten … Ni blinda ledare! Ni silar mygg och sväljer kameler” (Matt 23:23-24).

2. Det är en frihet till att leva för Gud Den kristna friheten är aldrig bara en frihet från något utan alltid också frihet till något. Friheten som Jesus ger är inget fribrev att leva som man vill och själviskt bara ”göra det man känner för”, då blir det snart att göra synden, som fortfarande bor i oss, tar över igen och kastar oss tillbaka i det gamla slaveriet. I Rom. 6 talar Aposteln Paulus om vårt dop. Vi har i dopet dött och blivit begravna med Kristus, men vi har också uppstått med honom till ett nytt liv: ”Hans död var en död från synden en gång för alla, men det liv han lever, det lever han för Gud. Så skall också ni se på er själva: ni är döda från synden och lever för Gud i Kristus” (Rom 6:10–11). Lite längre fram säger han: ”Synden skall inte vara herre över er, ty ni står inte under lagen utan under nåden” (v. 14). Så ser den kristna friheten ut. Jesus befriar oss inte bara från syndens skuld, utan också från dess makt över oss. En människa som tror på syndernas förlåtelse blir född på nytt. Det visar sig i att hon/han hatar synden och vill inget annat än att leva för Gud och följa hans bud. Detta drivs hon/han till av Guds Ande. Aposteln Paulus säger: ”Om ni lever efter köttet kommer ni att dö. Men om ni genom Anden dödar kroppens gärningar skall ni leva. Ty alla som drivs av Guds Ande är Guds söner” (Rom 8:13-14).

Detta är den kristna frihet som du är döpt till. Ta vara på den! Låt ingen lura dig bort från evangeliets frihetsbudskap som ensamt verkar liv och gemenskap med Gud. Tänk på vad Paulus säger: ”Till denna frihet har Kristus gjort oss fria. Stå därför fasta och låt er inte på nytt tvingas in under slavoket” (Gal. 5:1). Amen.
 
Rimon Murad