meny
 
 
   
   
   
   
   
   
   

 

pix

  

Allt får liv där den helige Ande kommer!

2008-05-11   
 
Pingstdagen Joh. 7: 37-39

Pingstens budskap är klart. Det handlar om liv och övernog av liv. Överflödande liv. Det finns många i dessa dagar som talar om hänryckning och tänker framför allt på det som sker i naturen med dess sprudlande liv. Det är en viktig anknytningspunkt men pingst är så mycket mer.
Jesus hämtar bild från lövhyddohögtiden, då man påminde sig om, hur Gud gav Israels barn vatten ur klippan under ökenvandringen. Det var då skillnaden mellan liv och död.
Lövhyddohögtidens inslag av vattenösningar, då man gick i procession från –Siloadammen till templet, en vandring på några hundra meter var en påminnelse om Guds rikedom och nåd mot sitt folk.
Tillgång till vatten var då som nu mycket viktigt Det rena friska vattnet är tyvärr ingen självklarhet varken i U-land eller I-land. Vi tär obönhörligt på våra resurser av friskt, levande vatten.
Vatten är i bibeln bilden av den helige Ande. Genom citat från GT:s skrifter ger jag tyngd åt det. ”han för mig till vatten, där jag finner ro. En ström går fram som vars flöden ger glädje åt Guds stad. Han gjorde öknen till en vattenrik sjö, och torrt land till källsprång. Hesekiel talar om den dubbla strömmen: Överallt dit den dubbla strömmen kommer, där upplivas alla levande varelser. På liknande sätt sjunger vi: ”Den dubbla strömmen nu väller fram, dess vågor renar från synd och skam. Den hälsa giver och liv i död, en frid och glädje i överflöd.”

Det Jesus gör med sitt utrop – ”om någon törstar, så kom till mig och drick”, är att hävda att HAN är uppfyllelsen av dessa profetior. Han är det levande vattnet, som ger världen liv. Genom tron ska den helige Ande, Jesu Ande leva i dem, i lärjungen.

I. Vem är Anden?
Kan man ställa en sådan fråga? Hur beskrivs han i vår bibel?
a)Pneuma är ett ord på grekiska som betyder vind, ande, andedräkt. Här kan vi jämföra med vårt ord pneumatik. En orgel t.ex. kan var pneumatisk, dvs den drivs av en fläkt som skapar det lufttryck som behövs för att en ton ska kunna bli till, när man trycker på tangenten. Jämför hur Jesus andades på lärjungarna och sa ”tag emot helig Ande”. Det betyder alltså, att den helige Ande är en del i gudomen, Guds och Jesu ande, som vi får del av i Guds närhet.
b) Parakletos betyder hjälparen, hugsvalaren, förespråkaren, han som kommer vår svaghet till hjälp, han som för vår talan, som ber för oss, läraren, den som vill leda oss fram till hela och fulla sanningen.
Dessa två grekiska begrepp för Anden visar oss hur viktig den helige Ande är i vårt liv och hur beroende vi är av honom.
c) Här vid denna lövhyddohögtid i Jerusalem använder Jesus vattnet som symbol för den helige Ande. En källa med levande vatten. Utan denna gudomliga närhet dör det andliga livet, förtorkar, förstelnar till former utan liv. Därför är det så viktigt, att ta del av det levande vattnet, dricka ofta och mycket och samtidigt veta ju mer du dricker av det vattnet, desto större blir din goda skapande längtan. Det ligger i linje med Jesus ord: Saliga de, som hungrar och törstar efter rättfärdighet, de ska bli mättade. Det ger färg och must åt livet. Genom tron på Jesus står vi i förbindelse med denna livsström. Halleluja!

II. Andens uppgift är att
a) släcka vår livstörst. Den finns. Jakten efter lycka, livsmening och kärlek är omätlig. Att bli bekräftad- att vara någon är en djup drivkraft i livet. Motsatsen- att inte vara någon, att inte bli sedd är det största hotet mot vår självbild. Mycket av vårt jagande efter dessa livsvärden är jagande efter vind. Vi vet oftast att lyckan inte finns i större, mer och fler. Livstörsten anar att det måste finnas något mera, djupare och rikare, något som kan ha med Gud att göra. Jesus ropar ut till sin samtid: ”Jag har kommit för att ni ska ha liv och övernog av liv”. Detta sa han om Anden. Min absoluta övertygelse är, att när vi skrapat på ytan, så finner vi att det människan söker finns hos Jesus. Han svarar upp mot de elementära grundbehoven människan har. Redan Augustinus insåg det, i det han myntade uttrycket: ”Min själ är orolig, till dess den finner vila i dig, o Gud”.
b) Andens uppgift är att förhärliga Kristus. ”Av mitt ska han ta, och ge det åt er”. Anden ska ge en bild av Jesus till oss, som visar att han är sann människa och sann Gud. Vi kan omöjligen förstå och fatta den andliga verkligheten utan den helige Andes hjälp. Vi behöver ibland förklaringsberg av olika arter som hjälper os att se det intet öga sett och höra det intet öra hört, det Gud uppenbarar genom sin Ande.
c) Anden talar om synd, rättfärdighet och dom.
I fråga om synd, ty de tror inte på mig. Otron att inte ge sitt hjärta till Jesus. I Andens ljus ser vi syndens fläckar, ett förklarat ljus. Då behöver vi inte någon syndkatalog, som oftast blir trög och tung moralism.
Ifråga om rättfärdighet, ty jag går till Fadern. Dvs Det finns en som är sann, ren, rättfärdig i denna av falskhet besudlade värld. Det är Jesus. Himlen sa sitt ”ja” till honom, tog emot honom.
Ifråga om dom, ty denna världens furste är nu dömd. Det som skedde på Golgata i Jesu död på korset var att djävulen besegrades genom denna utgivande kärlek. Det visar att syndens lön är döden. Domen vilar över fördärvsmakterna. Det vi ser idag av det ondas framfart är och förblir dödsryckningar. Segern är vunnen!
d) Anden fördelar sina gåvor till församlingen. ”De ges så, att de blir till nytta”. Det är ingen lyxvara, som vi kan ha eller undvara. Vi behöver Andens gåvor för att fungera som församling. Så var det på apostlarnas tid, så är det alltfort. Vi behöver tungotalet, profetian, helande, visdom, kunskap, tro och andebedömning. Vi har inte råd att undvara dem. Paulus utmanar Korintförsamlingen:” Var ivriga att få de andliga gåvorna, framför allt den profetiska gåvan”. Jag tror vi kollektivt och enskilt har mycket av försummelser i att be om dessa gåvor. Vi lever med villkoret: Hellre är en jordisk far ger sitt barn goda gåvor, så längtar Herren att ge oss helig Ande. Vi får i tro bedja uthålligt – öppen för Jesu vilja med oss. Det är min övertygelse att öppenhet för denna utrustning är lösningen på den kristna församlingens behov idag. Vi behöver inte främst bättre pastorer, sångare, musiker och ungdomsledare och församlingsledare genom mänsklig förkovring. Vi behöver bli människor, gripna, berörda och utrustade av den helige Ande. När det andliga livet är i funktion så leder oss Herren till förnyelse.
e) Anden ger bestående frukt. (Gal.5)Andens frukt är kärlek: glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trohet, mildhet och självbehärskning. Det är karaktärsfrukter, där vilja, känsla och förstånd frivilligt underordnat sig Jesu kärleksfulla hand. Det skapar himmelsk atmosfär omkring sig. Handlig, och attityd visar Andens frukt i vårt liv. Vår karaktärs avigsidor är inga lätta sidor att komma tillrätta med. Dem stoltserar vi inte gärna med, även om det ibland blir uppenbart. Det avgörande för att Andens frukt ska växa i vårt liv är att vår vilja är överlåten till honom som bad för sina bödlar ”Fader förlåt dem, de vet inte vad de gör”. Han vill slipa bort vår karaktärs hullingar av alla de slag, så vi får Jesu sinne. Han kan förvandla oss!

III. Hur får vi del av Anden, detta viktiga liv i vårt liv?
a) Man kan inte springa förbi vikten av sinnesändring. I Apg.2:38 läser vi, att efter Petrus predikan på 1:a pingstdagen, då många fått ett Andens stygn i sina hjärtan, frågar man ”Vad ska vi göra?” och uppmanas av Petrus att ”omvänd er och låt er alla döpas i Jesu Kristi namn, så att era synder blir förlåtna. Då ska ni få den helige Ande som gåva”. Sinnesändringen och dopet till Kristus hörde samman. Bekännelsen till Kristus blev tydlig både i himmelen och på jord.
b) Handpåläggning och bön liksom att smörja med olja var mönster som praktiserades i den urkristna församlingen.
Enl. Apg.8:14-17 sände man efter Petrus och Johannes till Samarien, där man tagit emot Guds Ord, men där den helige Anden ännu inte fallit på någon av dem. Då bad apostlarna för dem att de skulle få den helige Ande. Apostlarna lade då händerna på dem, och de tog emot den helige Ande. Att det var viktigt då förstår vi. Att det hände något speciellt förstår vi också. Däremot får vi inte veta på vilket sätt detta Andens nedslag och beröring yttrade sig.
Vi får genom beröring, genom handpåläggning vara Jesu händer för varann. Det är inte magi , utan vi får gå ut i tro på löftena.
c) Genom predikan mottagen i tro.
I Apg.10:44 läser vi att medan Petrus predikade föll den helige Ande över alla som hörde ordet. Gud sa sitt ja och sitt amen till Petrus predikan. Anden föll över längtande människor till förvandling. Nyckelord för att ta emot pingstens helige Ande tycks vara tro. Djupast sett så är det, oavsett om vi predikanter uttrycker det så eller inte, så är det bönen före, i och efter predikan, att Gud om möjligt ska beröra vårt tankegods och våra formuleringar och göra det till ett budskap med förvandlande kraft.

”Allt får liv, där den helige Anden kommer”, ja så formulerade jag rubriken för min predikan idag.

Vi kan uppleva förtvivlan över trasighet och synd, över stagnerat andligt liv. När vi ser på oss själva och andra kan vi bli förvirrade och förtvivlade, men förtvivla inte.
Jesus som trädde fram i Jerusalem på lövhyddohögtiden vill denna pingstdag genom Ordet och den helige Ande ropa ut till oss: Om någon törstar, så kom till mig och drick. Den som tror på mig, ur hans innersta ska strömmar av levande vatten flyta fram.
 
Jörgen Ånfors