meny
 
 
   
   
   
   
   
   
   

 

pix

  

Kulturfrukost med landshövding

2013-09-21   
 

Vid kulturfrukosten i Mariakyrkan den 21 sept talade landshövding Liselott Hagberg om "Viktiga frågor för Sörmlands utveckling".

Hon inledde med att erinra om hur hon som alldeles färsk landshövding för ungefär ett år sedan var i Katrineholm och deltog i invigningen av Östra förbifarten. Och då Göran Dahlström något överrumplande bjöd upp till dans i rondellen, funderade hon över det bästa svaret. Ett "ja" skulle säkert gagna länsstyrelsens samarbete med Katrineholm, men samtidigt kanske ge ett något oseriöst första intryck av den nya landshövdingen. Det blev ett ja, och det var säkert det bästa svaret!

Innan hon blev landshövding hade hon varit riksdagsledamot i 10 år för folkpartiet och avancerat till 3:e vice talman. Hon hade även erfarenheter av ideellt arbete i Tunabergs församling. Det började när hon väntade sitt tredje barn, och hon beklagade sig över att det inte fanns någon barnverksamhet i församlingen. Svaret hon fick var; "Du får väl dra igång det då!" Och det gjorde hon.

Hon antog att inte alla vet hur det går till att bli landshövding, så hon invigde det talrika auditoriet i landshövdingblivandets mysterium. Gången var ungefär denna: Under ett sammanträde ringde pinsamt nog hennes telefon, som hon då raskt stängde av, och noterade ett meddelande: "Ring mig omgående! JB". JB stod för Jan Björklund, och hon undrade vad hon nu kunde ha gjort. Frågan hon fick gjorde henne först svarslös; "Vill du bli landshövding i Sörmland?".

Hon fick betänketid till nästkommande lördag. Hemligt familjeråd vidtog. Om hon skulle svara nej, fick det aldrig någonsin komma ut att hon fått frågan. Inte heller ett ja-svar fick spridas direkt. Alternativa landshövdingsplaceringar var Norrbotten, Värmland och Västerbotten. Men hon gillade Sörmland bäst. Men att bli landshövding skulle betyda att ge upp politiken. När lördagen var inne, sa hon till familjen; "Nu ringer jag". "Vad har du bestämt?" undrade de. De fick inget svar, men Jan Björklund fick ta emot hennes "Ja".

Så blev hon landshövding i länet med Sveriges bästa läge. Inte klämt mellan Linköping och Stockholm, men med access till båda! Två stambanor! Två europavägar! Skavsta flygplats! Djuphamn i Oxelösund! Med mera! Landskapet som Selma Lagerlöf gav epitetet "Den sköna lustgården" har allt (utom möjligen fjäll)!

De flesta som får frågan vad en landshövding gör brukar svara, att de håller tal och klipper band. Men Liselott Hagberg gav en lång lista på områden som länsstyrelsen och landshövdingen har att hålla koll på. Och hon poängterade att länsstyrelsen och landstinget inte är samma sak.

Länsstyrelsen har bland annat hand om föreskrifter rörande trafik, livsmedel, djurskydd, infrastruktur, energi, klimat, kultur, krisberedskap, landsbygdsutveckling, jämstäldhet, skyltpolicy (Trafikverket bestämmer bara de två metrarna närmast vägen) och integration. Och dessutom ska länsstyrelsen förbereda val. Så det finns arbetsuppgifter.

Ett stort projekt som kräver mycket insatser är den s.k. ostlänken – ny järnväg mellan Linköping och Järna. I det projektet är tre län inblandade. 8,5 mil av banan går i Sörmlands län, och 2017, när bygget är tänkt att starta ska alla knepiga frågor om miljö, fågelskydd och fornlämningar vara utredda och lösta. 2028 kanske vi kan åka med premiärtåget!

Mälaren är dricksvattenreservoar för 2,5 miljoner sörmlänningar, och en befarad höjning av havsytan kan få Mälarens vatten att bli salt. Sådana långsiktiga frågor åligger det också länsstyrelsen att ha koll på.

En annan knepig fråga är den höga arbetslösheten i Sörmland. Den har bl.a. sin grund i att andelen högre utbildade är låg. Länet har varit ett industri- och jordbrukslän, där det varit lätt att få arbete. Idag har rationalisering gjort att färre arbetare krävs. En mental omställning behövs, menade landshövdingen. Det är bara 1% av jobben som inte kräver egentlig utbildning. Då måste invånarna "investerar i sig själva" för att platsa i de nya tjänstebaserade jobben.

De 21 landshövdingarna träffas ungefär en gång i månaden och dryftar olika frågor och gemensamma strategier, och landshövdingarna i Mälarregionen träffas dessutom för att behandla särskilda gemensamma frågor.

Något nytt storlän av typen Skåne och Västra Götaland trodde Liselott Hagberg inte på inom överskådlig framtid. Däremot kan det bli aktuellt med samverkan och samarbete i enskilda frågor.

Landshövdingar har funnits från 1634, då Axel Oxenstierna införde nymodigheten med län. Liselott Hagberg har haft 43 företrädare. Flest tjänsteår i länet har Bo Hammarskjöld (bror till Dag Hammarskjöld) haft. Han var landshövding 23 år. Så länge tänker inte Liselott Hagberg sitta. Numera utses landshövdingar för en period av sex år, med möjlighet till 3 års förlängning. Och när Liselott Hagberg en gång tackar för sig, hoppas hon att det ska kunna konstateras, att det i alla fall blivit någon skillnad i länet jämfört med när hon tillträdde!

Wera Olovsson tackade till sist Liselott för att hon delat med sig av inblickar i en landshövdings vardag, och för att vi fått ta del av hennes tankar om Sörmland.

 
Arne Svensson